Sko-magi!

När jag kikar omkring på sidor med inspirerande träningsbilder så dyker det ofta upp bilder på skor.
Jag vet inte hur det är med er, men det fungerar på mig. Ett par snygga träningsskor väcker något inom mig som bara vill dra ut och träna direkt. Kanske har något att göra med att jag älskar skor i vanliga fall också, men så länge det fungerar som träningsinspiration så klagar jag icke!

Nu känns väl dessa bilder en aning partiska om vilket märke som figurerar mest...heeh. Men i alla fall, funkar det på er?

Feeeel the shoe-pepp!

Framtiden då?

Fick denna kommentaren här på bloggen så jag tänkte att jag besvarar den här ifall fler undrar!

"Jag skulle mer än gärna läsa lite mer om framtid för din del. Tänker du på sådana saker som familj? Tänker du på vart du skulle vilja bo? Hur länge ska du bo hemma? Vill du bli sambo dirr? Ska du ha Mimi med dig eller hur ska du göra då? Var skulle du vilja jobba som PT? Och när ska du lära dig titta på TV haha? Nej jag skoja, men jag undrar mycket om frågorna ovan.. <3"


Hej söta du! TV-frågan är ju verkligen rolig alltså. Svaret är nog; när det börjar sändas något vettigt som upptar all min uppmärksamhet och som botar min rastlöshet som alltid annars uppstår framför en TV. Haha, att bara sitta i en soffa och glo på en TV är en tuff utmaning för mig ;)

Det där om framtiden är både svårt och lätt att besvara. Min plan är att avsluta B-kursen nu till sommaren och sedan göra min PT-utbildning i augusti. Därefter vill jag börja jobba som PT fortast möjligt. Och jag antar att jag  får anpassa mig efter var i landet jag hittar jobb (men förhoppningsvis i en närliggande stad). Jag är inställd på att jobba så mycket jag bara kan för att skaffa mig erfarenhet och "jobba upp mig" och då kommer jag vara tvungen att sätta Mimi åt sidan. Till en början så tror jag inte att jag kommer kunna kombinera seriöst tävlande med Mimi och PT-jobb. Vi får se hur det blir helt enkelt. Jag är ju så bortskämd med att ha Mimi hos mina föräldrar, plus en mamma med hästintresse som kan hålla igång henne. Plus att även Titti (min brors flickvän för er som inte hängt med) kanske kan rida henne lite åt mig? Jag är i alla fall inställd på en ganska hästlös höst och vinter. Det skär lite i mitt hästnördhjärta men jag får tänka att det är nödvändigt denna gång. Jag kan ju rida resten av livet, positivt tänk, ni vet.

Det där med boende vet jag inte riktigt. Jag har ju redan halvt flyttat hemifrån, och halvt blivit "sambo", haha! Eller hur ska man säga. 65% skåne och 35% Halmstad? Jag försöker ta ett halvår i taget, nästa steg blir ju att utbilda mig och förhoppningsvis få ett jobb snabbt. Men resten av livet, så som boende, Erik och Mimi får anpassa sig efter det. Det där med familj och sånt tänker jag faktiskt väldigt sällan på. Jag är 22 nu, och ibland känns det ungt och ibland jättegammalt. Jag försöker inte planera allt för hårt hur jag ska leva mitt liv. Jag följer mitt hjärta och magkänsla så gott det går. Självklart har jag drömmar, mål och visioner med mitt liv, men jag vill inte att dem ska bli betungande på nått sätt att "jag måste uppnå det" eller "jag måste göra så". Försöker leva här och nu, vilket såklart är lättare sagt än gjort. Jag hörde en ganska rolig kommentar en gång som jag brukar tänka på: 
"Om man står med en fot i det förgångna och en fot i framtiden så pissar man ju faktiskt på nuet".


Jag brukar också undra hur folk ser på sin framtid. Det är intressant att höra. Hoppas du fick lite svar på dina funderingar i alla fall. Kul att någon undrar! =)

Veckoplanering.

"tja tja bloggen"

Haha oj, ja det här hör väl inte till vanligheterna att det skrivs om kläder här (men yta är ALLT, ni vet).
Jag har ett litet dilemma angående jacka. Köpte ju dessa mintgröna byxorna för ett tag sedan men har inte kunnat använda dem en enda gång för att jag inte har någon jacka att ha till. Jag funderade på att köpa köpa en jeansjacka men jag tycker att dem är sjukt obekväma. Jag sålde min Jofama-skinnjacka i höstas när jag var fattig, haha. Jag tycker det är riktigt snyggt med skinnjacka på andra, men själv känner jag mig som en jäkla MC-knutte när jag har en på mig. Just nu har jag en gammal militärgrön armyjacka som ja köpt på tradera. Den passar inte riktigt till den mintgröna färgen..

Ah, hörrnin modeorakel. Tips och ider på snygga jackor som man kan ha till "allt"? Gärna svart och som man känner sig skitsnygg i, haha.

Sen får jag passa på att ge en stor eloge till alla modebloggare som kan posera fint på bild. Hur fan gör man? Det känns ju sjukt dumt och man vet inte vart man ska göra av varken armar eller ben!

Söndag.

Dagen inleddes med 50 minuters promenad med Mimi släpandes efter mig. Efter halva rundan fick hon dock upp farten något och vi höll jämna steg hemåt. Fix i stallet efteråt och nu sitter jag här nyduschad. Idag är en såndär typisk söndag som innehåller mestadels vilopuls. Jag ska packa ner grejer inför ett par dagar i Halmstad och efter lunch ska jag hämta upp Erik i Ängelholm och sedan ska vi slöa omkring på Väla. Typ hinka i oss kaffe, önska att vi var rikare och diskutera nördiga saker. Great! Det hade varit trevligt med en långpromenad i Halmstad senare ikväll också.. hm.

Hoppas er söndag blir awesome! Och tack för att ni läser min blogg och kommenterar så fint, roligt och klokt. Jag gillar er! Och på tal om bloggen så blir det mindre hästuppdatering i veckan och mer träning eftersom jag kommer vara i Halmstad. Känns bra för variationen då dem senaste dagarnas inlägg har varit väldigt hästiga ;)

Tävlingen.

Tyvärr gick det inte alls bra idag. Det är något som är tokigt, antagligen någon låsning, på Mimi. Vi värmde upp lite lugnt och hon var fin men när vi skulle börja hoppa var hon ganska tydlig med att visa att hon inte var nöjd. Jag ville inte alls bråka med henne eftersom jag vet att hon inte gör det för att vara dum på något sätt. Sjukgymnasten kommer igen i veckan så fram tills dess så tänker jag bara gå eller skritta med henne. Fan alltså, man känner sig som värsta djurplågaren vid sånna här tillfälle. Man älskar ju sin häst mest av allt i världen och när dem inte mår prima så blir man ganska ledsen. Visserligen så tror jag inte att det är något allvarligt, men ändå..
Finaste Mimi, ska krama henne jättehårt ikväll och ge henne förlåts-godis!


Hon var i alla fall väldigt söt i sina knoppar idag. Alltid nåt.

Skeptiska örat där ja!

By the way, jag har inte knoppat en häst-man sedan -08, är inte resultatet här ganska ok ändå? Det kanske bor en liten dressyrdjävul i mig? (Hilda smittar?)

Fredagsmyz.

Gårkvällens goda såg ut såhär. Jag har hållit mig till lchf-käk denna veckan så mitt sötsug var inte särskilt stort. Chokladen blev nästintill orörd. Sparar den till ett bättre tillfälle istället!

Idag är det tävling som gäller för mig och Mimi. Första utomhusstart för säsongen och jag har inga höga krav på varken mig eller hästen. Vår uppladdning inför tävlingen har inte varit optimal alls och jag har knappt hoppat henne sedan 120debuten i Laholm för två veckor sedan. Tror att någon kan vara lite lagom pigg idag..

Vore i alla fall schysst om ni höll en liten tumme för oss idag. Om det inte går helt katastrofalt så får ni givetvis en rapport senare!

Flätad eller inte flätad?

Hästarna är nu fixade och färdiga inför imorgon. Jag ska fläta Liam imorgonbitti, dressyrpålle som han är, men jag tänkte att jag kanske skulle fläta Mimi också. Jag brukar aldrig göra det för det är så bökigt och om någon fläta skulle gå upp under dagen får jag halv-damp och stör mig på det. Men eftersom det bara är en klass imorgon så kanske man skulle passa på.. Brukar ni fläta era hästar när ni tävlar hoppning?

Jag kan inte bestämma mig riktigt. Fläta eller inte? Utsläppt pannlugg eller knoppad? Hjälp mig ;)

Alltså, blicken hon har på högerbilden är så typisk henne, haha!

Fixet!

Idag är det massa fix inför morgondagens tävlingar som gäller. Mamma ska på dressyrtävling med Liam och jag, pappa och Mimi åker till Eslöv för att hoppa en regional 110. Eftersom mamma jobbar hela kvällen så ska jag tvätta och fixa både Liam och Mimi, så idag det blir ganska många timmar i stallet. Men det brukar vara ganska mysigt att putsa grejer och tvätta hästen inför en tävling. Bra uppladdning!

Mitt stora dilemma (hehe) är vilket schabrak vi ska ha imorgon. Några synpunkter? ;)

Före- & efter!

Eftersom jag själv älskar att se andras resultat genom bilder (vem gör inte?) så kände jag att jag var tvungen att göra det själv också. Jag vet att det inte är någon enorm skillnad alls, men liiiite ser man väl i alla fall? För mig är detta den bästa motivationen man kan få till att fortsätta. Synbara resultat bidrar till känslan av att ingenting är omöjligt och att man genom rätt träning kan förändra, om man vill!

Hittills har jag inte alls fokuserat mycket på ryggen, men det är nog dags att lägga lite extra energi där. Snygg rygg, here I come!

Ovisade bilder.

Rotade runt bland mapparna på datorn och hittade dessa från en tävling i september förra året. Tror inte att jag visat dem förut, så jag slänger upp dem här. Med lite redigering tyckte jag att dem var ganska fina.

Tyckte faktiskt att känslan i denna bilden var bra. En sån där bild man knäpper hastigt :)

En fråga och ett svar!

Jag fick denna kommentar tidigare och eftersom jag själv tänkt skriva om detta så svarar jag på den här i ett eget inlägg istället!

"Först: Grym blogg du har! Du skrev ju ovan att du inte sprungit på fem veckor, och istället satsat på styrketräningen. Tycker du att du märkt någon skillnad på din kropp efter dessa veckor? :) Hur känns det, både på insidan och utsidan, om du förstår vad jag menar. Jag är själv nämligen lite fast i min träning. Springer ca 3 gånger och kör 1-2 styrkepass/veckan. Står nu lite inför valet att bara köra tung styrketräning ett tag framöver. Beach 2012 närmar sig ju ;) Än en gång, du är en grym inspiration! /Kajsa"

Tusen tack för komplimangerna om bloggen Kajsa, jag blir så glad!! Och angående ditt val om att börja med tung styrka så säger jag bara; KÖR! Jag själv har ju haft en ganska mjuk övergång från löpning till tyngre styrka. Jag började redan gymma i höstas men ärligt talat så höll jag mig mest till löpbandet/crosstrainern och några få maskiner eller styrkeövningar som jag kände till sedan tidigare. Jag har alltid hållt mig till konditionsträning och ibland gjort några halvkassa styrkeövningar som varken gjort från eller till resultatmässigt. Men med tiden har jag mer och mer förstått att om jag vill ha en stark kropp (min målbild) så är det styrketräning som är vägen dit för min del. Dessutom vill jag verkligen lära mig mer om det eftersom jag senare ska gå en PT-utbildning, så då var det ju bara till att sätta igång!

Dem resultat som jag märkt av styrketräningen hittills är främst att jag känner mig starkare. Jag har höjt vikterna på många övningar, men den största skillnaden är nog att kroppen känns så mycket "tightare". Dessutom blir jag sådär skönt trött efter ett styrkepass. Att musklerna känns som urvridna trasor. När jag tidigare bara sprang så blev jag mest bara mör i benen och kroppen kändes mer stressad. Ett extra plus är att jag börjat känna mig mer hungrig nu än tidigare. När jag sprang mycket var aldrig hungrig och maten var inte lika god som nu. Kroppen skriker verkligen efter rätt sorts mat nu, och det känns väldigt skönt.

Ett tips är att prova att skippa löpningen helt en tid för att se ifall man märker någon skillnad. Jag hörde/läste en skitbra kommentar någonstans som var ungefär; "Om man gör som man alltid gjort, får man dem resultat man alltid fått" Det fick mig att vilja prova något nytt och bryta mig loss från det "trygga". Med löpningen fick jag aldrig dem resultat jag ville ha, så det var nog dags för mig att prova något nytt. Hoppas du är nöjd med svaret =)

Running me.

Tidigare idag provade jag mig på en löprunda. Det är ju faktiskt fem veckor sedan jag sprang över huvud taget så jag var lite nyfiken på hur det skulle kännas. Innan sprang jag minst 4 gånger i veckan men när jag började lägga ner mer energi på styrkepassen så hade jag varken tid eller ork till löpning. Jag tror att min kropp mått ganska bra av att skippa löpningen helt och hållet en tid. Förutom att det kändes lite ovant att springa så var det inte alls jobbigt, varken för benen eller flåset. Men! Det är ju sjukt jävla tråkigt?!? Hur har jag kunnat springa så  mycket innan? Jag sprang idag drygt 4 km och efter första så var jag helt uttråkad. Jag kommer ju försöka hålla igång löpningen lite smått bara för att inte tappa helt. Löpning ÄR ju faktiskt en fantastisk träningsform, men när man insett att det är minst lika kul att göra djupa knäböj så finns det ju konkurrens så att säga ;)


Om ni undrar över headern, så var jag så jäkla trött på den gamla och slängde ihop denna lite snabbt. Den får fungera tills jag kommit på nåt bättre..

Torsdag.

Tusen tack för era svar om bloggen! Tack vare det så tror jag att jag blivit lite klokare. Alltid bra att få höra andras åsikter och jämföra med sina egna tankar. Ni är bäst! :)


Idag studsade jag upp vid 7 för frukost och sedan stall- och Mimi-time.  Sjukgymnasten var ju här igår och kollade på Mimi, och där var lite smågrejer som hon fixade. Jag fick svar på varför det känts lite snett allting och det var ju skönt att man inte inbillat sig. Det brukar ju vara så, man känner sin egen häst bra och ska lita på sin magkänsla. Idag skulle Mimi bara skrittas så vi var ute i 40 minuter allt som allt. Imorgon ska hon även få ta det lugnt och det blev ju lite dålig timing inför lördagens tävling. Funderade på om vi ska skita i tävlingen, men hon sa att det inte var någon fara alls, så jag åker dit i alla fall. Det är bara en klass och om det inte känns bra på något sätt så är det ju bara till att avbryta.

Bloggförvirring.

Dags att erkänna att jag just nu känner mig ganska förvirrad angående bloggen. Jag vet inte riktigt hur jag vill ha det och det känns som att det spretar åt olika håll på ett mindre bra sätt. Variation av inlägg är självklart viktigt, jag försöker verkligen blanda långa inlägg med kortare, enbart bildlägg med inlägg med text och tankar, hästliv-träning- personligt, inspiration. Ja ni fattar, men jag vet inte om jag kanske borde begränsa det mer. Ibland skulle jag vilja ha en blogg om enbart träning, men Mimi då? Henne vill jag ju visa upp, och tävlingsrapporter är alltid kul att dela med sig av. Men äh, jag vet inte. Vissa korta stunder vill jag inte ens ha en blogg, men då tänker jag på alla fina kommentarer och komplimanger om jag fått av er tidigare. Jag har lagt ner så mycket energi på denna bloggen så det vore sorgligt om jag bara skulle "slänga bort" allt det arbetet. Så nej, bit ihop och tänk positivt. Jag måste fundera på vad som kan förändras och förbättras med bloggen istället.

Eftersom det är ni som läser, vad tycker ni kan förbättras? Vad tycker ni egentligen om bloggens innehåll? Vad vill ni se här och vad vill ni inte se? Bloggen betyder mycket för mig och jag vill att den ska vara bra och läsvärd. Men i detta fallet behöver jag nog lite hjälp från er!

Onsdag.

Kom hem till Skåne redan igår kväll efter en lång dag på biblioteket. Vi hade som mål att bli helt färdiga med vår designuppgift men min hjärna gav upp helt och hållet mot slutet och jag fick huvudvärk som bara blev värre framåt kvällen. Ni vet sån huvudvärk som spänner från nacken fram till pannan och gör att man ser lite grumligt. Mysigt..

Dagen idag då? Jag är trött och ska ta det ganska lugnt. Jag och min sjukt härliga träningsvärk ska gå på långpromenad med fysiopodden i lurarna. Senare i eftermiddag kommer en sjukgymnast hit (ni som läst bloggen från start kanske minns att vi hade hit henne förra våren.) Jag har ju tyckt att allting känns lite snett och oliksidigt i ridningen så jag vill kolla upp det. Jag tycker att hon är superbra för hon kollar både på Mimi och mig, och hur det ser ut när jag rider. Skriver mer om det senare!

Förresten, om ni är lika nördiga som jag så får ni gärna spela wordfeud och rumble med mig! Glueg på WF och covetous på Rumble. (fråga icke om namnen, fantasifulla stunder you know, haha!)

Målsättning nr 349.

Ja, jag har ju gjort många inlägg om målsättning tidigare. Men jag har inte tröttnat än och det hoppas jag inte att ni heller har gjort. Sååå, whats up this time då? Jo mer eller mindre utfläkning av mig och mina målsättningar.


Jag har den senaste tiden kommit fram till att det här med att formulera sina mål på rätt sätt är väldigt viktigt och i vissa fall också totalt avgörande för om man uppnår sina mål eller inte. Det här med att sätta mål bör också ses som en ständigt pågående process. Att man behöver korrigera och omformulera sina mål betyder inte att man misslyckats, utan i vissa fall tvärtom. Genom målsättning lär man sig nya saker om hur man fungerar. Med tiden lär man sig att se sina svagheter och vad som ständigt kan förbättras. För att våra målsättningar ska nå full effekt tror jag att man måste vara riktigt ärlig mot sig själv. Jag ser det nästan som en liten terapisession med mig själv, att inse och bekräfta sina egna svagheter är oftast inte enkelt. Men däremot är det nödvändigt om man verkligen vill uppnå sina mål. När man formulerar sina mål måste man nog fråga sig själv; Är detta rimligt och realistiskt för mig? Av vilken anledning vill jag uppnå detta? Och är den anledningen en bra och sund anledning?


Denna bilden har jag skissat ihop åt mig själv när det gäller min egen träning. Eftersom jag ska gå en PT-utbildning i augusti så vill jag fram tills dess träna för att känna att jag är i "toppform" då. Just den där känslan att man är på topp är ju väldigt subjektiv och svår att mäta. Därför har jag även satt upp mätbara resultat som ni ser på bilden. Jag skrev ju redan för två veckor sedan att jag numera ska fokusera på styrketräning, men det har faktiskt tagit ganska lång tid att försöka ta reda på vad det är jag egentligen vill uppnå. Att det tagit tid ser jag som något positivt eftersom jag verkligen ansträngt mig för att tänka igenom vad det är jag vill och vad jag kan förvänta mig för resultat.

Mer förklaring om bilden: Denna gång har jag valt att skriva med det jag anser vara svagheter. Givetvis ska man fokusera på sina styrkor och det positiva, men jag har insett att jag mer måste "identifiera" det som gjort att jag tidigare inte uppnått mina mål. En sån grej har tex varit matintag i förhållande till träningsmängd och vila. Det känns som att jag inte alls har balans där alltid, men jag tycker det är lite svårt att skriva om sånt här i bloggen av massa olika orsaker. Det är i alla fall en grej jag tänker jobba stenhårt på! All text på bilden är skriven så att jag förstår hur jag menar, men för en annan kan det uppfattas annorlunda. Huvudsaken är att man själv förstår sina formuleringar och skissar ihop den efter sina egna målsättningar.

Frågor på det? Om ni har liknande, (eller kanske totalt olika) kan ni inte dela med er? Jag nördar ihjäl mig på detta med målsättningar och vill väldigt gärna höra om era tankar och ideér. Så please sharing va!

Materiell belöning.

Så småningom när jag pluggat flitigt tänkte jag belöna mig själv med ett par nya skor. Har spanat på dessa sedan i höstas men tyckt att dem var för dyra för mig. Men nu har jag bestämt mig; om jag ger järnet och ligger i ordentligt med skolarbetet så kommer jag köpa dessa som belöning. Har inte bestämt mig för vilken färg än, men det lutar åt dem här mest. Gillar den ljusa sulan. Dock tycker jag dem är snyggare i verkligheten än vad denna bilden visar.

Tisdag.

Vaknar upp och är ordentligt oroligt för er. Har ni lämnat mig, tröttnat på mig, somnat eller trillat av pinnen?? Jag hoppas att anledningen till att ni är knäpptysta är för att ni lever ett busy life där ni inte prioriterar att skriva något skoj i min blogg. Men vafan, ni kan väl i alla fall bemöda er att klicka i någon av rutorna under inläggen? Hahah, kan ju inte beskylla er för att ni var måndagsglädjespridare i alla fall. Men jag klarade ju mig ganska bra själv ändå..

I alla fall. Jag studsade upp för en stund sedan och nu håller jag på med lite frukost. Klockan nio ska vi påbörja skolarbetet igen (as usual) men jag ska hinna ett pass på gymmet innan dess. Crosstrainingen igår var grym, och träningsvärken är på ingång. Därför är min taktik att hinna med ett pass innan den sätter igång och plågar mig.

Nu kör vi tisdag alltså. Jag har två tidsinställda inlägg till er som kommer upp under dagen, men det skiter väl ni i. Haha, jag gillar er stil!

High.

Vissa dagar när jag dricker kaffe reagerar jag helt sjukt mycket på koffeinet. Idag är en sån dag. Alltså, jag har så sjukt jävla mycket energi att jag knappt kan sitta still.(antagligen inte enbart kaffet, men ändå) Jag är helt skakig. Jag och min klassisar har suttit många timmar i biblioteket idag och nu är det snart dags för crosstraining. Jag DÖR så peppad jag är. Jag tänker köra skiten ur mig, totalt! Jag ska fan inte kunna röra mig imorgon. WOAAAH. Bara 40 minuter kvar tills jag beger mig mot Sats.

Hahahaha. PIGG ERIKA!

Måndagspirret.

Förra måndagen blev ju totalt fail träningsmässigt eftersom jag var "sjuk" (inte sjuk på riktigt, bara gnällig kroppisch) Men ATT jag ska ta igen det denna vecka då. Ikväll ska jag dra med mig Erik på crosstraining och jag längtar redan!! Helgens vila gjorde nog susen för ni är jag så pigg pigg pigg. HEJ ENERGI!

Veckoplanering.

Söndag.

Vaknade upp efter ett rejält sömn-marathon. Tror nog att det behövdes för nu känner jag mig sådär lagom söndagspigg. Jag har fixat stallet nu på förmiddagen och ridit Mimi. Dagen framöver kommer vara lugn, jag ska packa ner grejer, duscha och fixa naglar (girly) och sedan sitta bänkad framför WC-finalen. Efter det kör jag till Halmstad och senare sitter jag återigen bänkad framför TVn, då Mästarnas Mästare såklart!

Igår och idag har jag formulerat massa nya mål för min egen träning. Nu ska dem bara skrivas ner och pysslas ihop till fina målbilder-a´la-photoshop. Ni vill se sen va?

Hästhumor!

Youtube är ju ett väldigt bra sätt att fördriva tiden med. Här kommer lite roliga klipp, den bästa är ryttaren som rider rakt in i ett träd. Om det hade varit jag, och det hade fångats på film, hade jag blivit mobbad i all evig framtid av alla jag känner. Hahah! Och förresten Hilda, Maja och ni andra fälttävlanspsychon. Kan ni bara förklara för mig varför ni valt fälttävlan? Ge mig ett enda bra argument om varför terräng är bättre än banhoppning. Det där med att "för det är gött när vinden blåser i håret" går inte hem ;) ;) ;) Crazy people!

Dagens (o)pepp!

"Nähä, nänä. Skit i det då kroppjävel, om du nu ska va på det viset!

Okej, man ska inte kalla sin kropp för taskiga saker egentligen. Med tanke på att den nästintill alltid ställer upp på det mesta, och accepterar allt vad man utsätter den för så borde man ju enbart vara tacksam. Men jag hade ju faktiskt planerat ett roligt cirkelpass idag. Jag har i flera timmar försökt med all form av motivationstriggande medel, förnuftiga argumentationer och rå-pepp i form av bloggar och bilder. Det funkar alltid annars men nä, ingen energi i sikte här inte. Den är helt GONE.

För att göra det bästa av situationen:

1. Acceptera. (Okej, min kropp är skittrött. Coping, coping, coping.) 

2. Tänk positivt. (Jag kan passa på att göra andra "nödvändiga saker" som kräver stillasittande.) 

3. Gör något (En kort promenad orkar man alltid. Solljus och frisk luft!)

Så nu ska jag verkligen energiladda. Promenad, hästpussar, c-vitamin boost (tack Linn!) och knåpa ihop och formulera målsättningar inför kommande veckor/månader. Något är bättre än inget alls!

Trötthets-dilemma.

Fredagskvällen blev lugn. Naturgodis, mörk choklad och livesändning från WC-hoppningarna, kanon! Visserligen en ganska tråkig omgång med mycket rivningar och få wow-rundor. Lite synd på Roffes rivningar och lite synd att Luciana Diniz inte rider Winningmood. Dem är ju mina favoriter. Av dem som hoppade igår är Ornella Mail min favorit. Förutom Casall då. Ah, jag hoppas verkligen att det går bra för Roffe nu, det är han värd!

Min morgon har idag börjat i stallet och ridning med Mimi. Hon har fått ta det lite lugnare denna vecka med skogsturer med mamma samt att jag både igår och idag ridit lite lättare pass på banan. Verkar som att hon bara mår bra av att få periodisera sin träning lite. Varva lugna veckor med mer intensivt jobb. 

Själv känner jag mig ganska seg och orkeslös. Och just nu kan inte riktigt avgöra om det är trötthet efter mina träningspass eller om det är kroppen som på riktigt är trött. Jag tycker ändå att jag tagit det riktigt lugnt denna vecka, och kroppen borde inte kännas så här tung och orkeslös då. Får fundera vidare på vad det kan bero på. Hatar när hjärnan vill mer än vad kroppen orkar. Frustrerande!

Dagens aktiviteter!

Eftersom jag har någon slags vision om att bli världens bästa PT så tar jag alla chanser jag kan för att öva. Idag fick min mamma bli mitt offer. Det brukar bli så. Mamma är ofta nära till hands.. Idag var tanken att köra pass2 (Bröst, mage och biceps) men vi började med någon flummig uppvärmning ute på gräsmattan som slutade med att jag hoppade över hinderna som stod framme på vår ridbana, haha! Det blev nästan 30 minuters  uppvärmning med roliga och enkla övningar som gav hög puls. Efteråt körde jag styrkan inomhus.

Jag måste passa på att slå ett slag för att träning inte behöver vara så komplicerad. Självklart får man inte grymma resultat av att hoppa omkring i sin trädgård alltid, men det viktigaste i det långa loppet är träningen som faktiskt blir av. Jag tror på variation, att chocka kroppen med nya grejer, belasta tungt, ha kul! Givetvis vill man träna "rätt" och effektivt, men samtidigt måste man ju ta hänsyn till psyket. Det är inte alla dagar man orkar köra skiten ur sig själv...

Haha, kommentarer om filmen är överflödiga. Ut och rör på er nu, så kan vi trycka i oss choklad ikväll om vi känner för det. Hope you enjoy! ;)

Lite fredagslöööve!

När vi inte setts på många dagar är vi såhär kära i varandra. Horselove när den är som allra bäst!
Det är lite roligt, för en sånhär film kan man enkelt visa för hästfolk, alla förstår och brukar göra samma sak. Men shit vad obekvämt när folk som inte håller på med hästar få se sånt här. Dem skulle nog jämföra detta med att slicka toalettstolen...

Frukost!

Jag älskar frukost! För mig är det helt klart det bästa målet på dagen och jag har blivit bättre på att variera vad jag äter. Men det är lätt att fastna med sina favoriter lite för länge. Jag brukar varva mellan gröt med bär, turkisk yoghurt med bär och frön eller lchf-våffla med bär. Mestadels blir det även ett kokt ägg eller något annat med protein, tex makrill. Och såklart en kopp grönt te.

Men nu behöver jag tips på frukostfavoriter! Vad brukar ni äta? 

Fighting very well.

Haha, känns lite komiskt att jag bloggar redan en dag efter att jag uttalat mig om någon slags bloggpaus. Men trots att min lilla hjärna är helt överbelastad efter denna vecka så känner jag mig pigg och glad. Sedan i måndags  har vi (jag och mina finfina studiefriends) suttit och kämpat med siffror, hypotesprövningar, varianser, r-värden och förkastade nollhypoteser. Jag räknade till att vi ungefär pluggat aktivt mellan 22-24 timmar på fyra dagar. Nu är vår statistikhemtenta färdig och PM för vår B-uppsats är skrivet. Till slut blev det att vi ska göra en studie på hur målsättning påverkar tävlingsryttares motivation. Nu tar jag helg för att orka med nästa vecka då vi ska påbörja och skriva färdigt vår designuppgift (handlar om hur vi ska utforma vår B-uppsats).

Eftersom jag checkar ut min hjärna från allt som har med skolan att göra över helgen kommer jag uppdatera bloggen som vanligt (hoppas jag!) Men de dagar jag har för mycket att göra med skolan blir det kanske lite mindre skriverier här. Lugnt va?
I alla fall så kom jag precis hem till Skåne och kommer vara hemma hela helgen för att rida Mimi och träna. För nu är jag frisk och pigg igen. Jag provade redan igår kväll att köra ett lättare gympass och kroppen hängde med. Tidigt imorse köttade jag ett skitbra benpass på Sats, så nu är jag fit for fight igen. GO!

En superduperglad nyhet: Jag fick godkänt på min omtenta!!! 28p var godkänt, gissa vem som skramlar ihop exakt 28p? Yep, ibland ska man ju ha marginalerna på sin sida, haha!

Snart är vi solbrända och glada igen, IIIH!

Bloggish.

För tillfället tar bloggen mer energi av mig än vad den ger tillbaka. Det i kombination med att jag behöver all positiv energi som finns just nu är inte optimal. Syftet från min sida är att detta med att blogga enbart ska vara en rolig grej (även om jag tar det way to seriöst ibland och prioriterar bloggen före viktigare saker) och när det inte känns roligt så blir det lite obalans. Just nu måste jag fokusera på skolan, plus att det här med att inte kunna träna för att jag är "sjuk" håller på att göra mig halvt galen..

Tack till er som skrev fina kommentarer om helgens starter. Jag blev väldigt glad! Nu blir det lite stagnation i bloggen en stund framöver. Återkommer!

Skojsigt...

Mentala strategier.

Okej, måste bara börja detta inlägg med att säga att detta jag skriver nu absolut inte är vetenskapligt grundat någonstans. Kunskap från högskolan har hjälpt mig att börja tänka såhär, men detta är bara små knep som jag själv hittat på och börjat "använda" i tävlingssammanhang. Jag utgår bara från mig själv nu och "delar med mig" av hur jag själv tänker!

Jag rider och presterar som allra bäst när utmaningen är lite högre än vanligt. Exempelvis så skulle jag i dagsläget rida betydligt bättre i en regional 110 än en lokal. Skillnaden är i själva verket minimal, men bara i min förväntning att det är en regional (alltså lite lite svårare än en lokal) gör att jag ser banan som en tuffare utmaning. Jag tror även att konkurrensen kan spela in. Man förväntar sig att dem andra är bättre än på en lokal tävling. Just detta med vad man har för förväntningar på uppgiften som man ställs inför avgör ju också vilken nivå av anspänning man har i kroppen inför start. Tidigare under min "tävlingskarriär" (det ordet känns väl lite väl seriöst, men ni fattar) har jag alltid fokuserat på att hålla mig lugn. Om jag känt mig nervös har jag antingen försökt dämpa det genom att istället tappa fokusering, eller bara totalt gett upp inne på banan. Dem gångerna det hänt är lätträknade, för oftast har jag lyckats hålla mig lugn. Jag är bra på att inte vara nervös. Men nu på senare tid när jag börjat "experimentera" lite mer med mig själv gällande det mentala i tävlingssituationer har jag märkt att jag rider mycket bättre när jag är riktigt taggad, och att det med att vara lugn och "loj" skapar för låg anspänningsnivå. Så dem senaste tävlingarna har jag istället försökt "tagga till" och vågat ha en högre anspänning. Detta har lett till att jag haft ännu roligare än vanligt. Jag får riktiga adrenalinkickar på ett sätt som jag aldrig fått tidigare. Istället för att bli orolig för det där tävlingspirret så njuter jag av det fullt ut.

För mig är det motoriska (ridningen i sig) och det mentala (tankar i tävlingssituationer) två saker jag kan skilja åt ganska tydligt. På tävling har aldrig det motoriska varit problemet för mig, utan det har alltid varit det mentala som hindrat mig från att prestera så bra som jag kan. Jag har aldrig varit den som startat en för svår klass. När jag debuterat en högre höjd anser jag att jag alltid varit så förberedd som möjligt. Jag menar absolut inte att jag är något proffs på att rida och "kan" det motoriska. (Jag menar mer att jag tex på träning klarar av att hoppa en bana i stil med den vi hoppar på tävling. Att mina förutsättningar är att jag kan klara av det. Hoppas ni förstår hur jag menar.) För mig har spärrarna varit att jag lagt fokus på helt fel saker och tänkt i negativa banor. Samt att när jag väl går banan inför start så sviktar självförtroendet och jag har börjat nedvärdera mig själv. (Någon som känner igen sig eller?) Alltså har jag lagt väldigt mycket energi på att försöka lösa och komma över mentala spärrar. Det gäller ju främst tävling eftersom det är då det "gäller", det är då man ska prestera. Men på något vis är det ju ett mentalt arbete som man sysslar med dagligen.

Jag har ju skrivit tidigare om hur jag lärt mig att ladda om rätt inför andra klassen och hur jag börjat hantera framhoppningar mycket bättre än tidigare. Det senaste har nu varit att fokusera på min egen anspänningsnivå. Jag har börjat tänka att det är som en termometer på sig själv. Man vill alltså ligga på optimal temperatur, inte för varmt (överladdad) och inte för kallt (för "loj"). För att hitta rätt nivå på mig själv har jag börjat "skrämma upp mig själv"*. Eftersom jag tidigare ibland kunnat vara för lugn har jag fokuserat på att våga vara nervös. Och jag har kommit fram till att det är riktigt härligt och inte alls skrämmande med ett galet pirr i magen inför start. Jag vet inte hur mycket jag behöver skriva. Det blev ju väldans långt det här redan nu. Men hoppas detta var något ni ville läsa om. Det är ibland lite svårt att få ner i text, men jag tror att jag fick fram det viktigaste!

*Med skrämma upp mig själv menar jag att jag behåller varje liten oroande tanke som kommer upp i hjärnan och kör den i en loop inne i hjärnan istället för att bara trycka undan den!

Måndagspeppen!

Mm, there you go. Antar att jag behöver den tusen gånger mer än er idag. Men så är det ju ibland!

Måndag!

Okej, godmorgon och såntdära. Jag har bara en sak att säga; SNOR!
Eller nä, jag har mer att säga, men snor är nog huvudsaken idag. Jag skiter i att jag är snorig för ikväll ska jag på crosstraining no matter what. Först ska jag bara kämpa mig igenom en 3timmars lab med ett datorprogram som ska räkna ut massa formler som man använder sig av i uppsatsundersökningar (nåt sånt) och därefter ska vi påbörja vår hemtenta, designuppgift och spåna på B-uppsats. Jag har laddat med en bra frukost och nu ska jag trampa iväg på min cykel mot skolan. KÖTTA!

Sen på tal om ingenting så har jag sjukt massa nya idrottspsykologiska tankar och reflektioner som jag måste skriva om så fort jag har tid. Blir helt till mig när jag sitter i bilen och löser massa tankefnurror och jag vill skriva ner allt direkt. Men idag hinner jag nog inte. Attans!

Veckoplanering!

Tacktal och bilder!

Ja, bilder och tacktal får ett eget inlägg. Tack till Titti som kom till tävlingen och hjälpte mig med framhoppning med mera. Och grattis på födelsedagen igen! Och tack till Pappa för skjuts och all annan hjälp. Utan människor som hjälper till hade det aldrig fungerat att få ha så här roligt ju!


(Och tack till någon högre makt för att jag får lov att ha en så fin häst som Mimi och att hon är pigg och frisk)

Resultat!

Imorse körde vi mot Laholm för att hoppa 110 och äntligen få göra en "återdebut" i 120. Detta blev säsongens sista inomhusstart, så det var därför jag ville hinna med att starta en 120 innan det är dags för utomhustävlingar. Mimi har känts fin idag, men vi har inte varit helt överens om vissa saker. I första starten fick vi ett stopp på hinder nr 3 där vi vände upp ur högersväng. Det är just i högersvängarna som vi haft lite diskussioner. Det är lite svårt att förklara, och det är heller ingen stor sak. Vi kommer att reda ut detta snart men det är det som händer i alla fall. För att se det positivt; hellre att jag visar tydligt att jag inte vill att hon bara drar iväg i sånna lägen än att jag bara rider iväg henne och låter henne "springa ifrån". Rundan annars kändes bra!

Sedan i 120 ser det värre ut i resultatlistan än vad det var. Hon hoppade faktiskt riktigt fint fram till sista linjen (en liten tabbe på vattenmattan bara) där vi ska vända upp precis vid utgången och bensinen tar slut. Antagligen på oss båda, haha! Jag rider iväg henne i kombinationen precis innan, vi landar i obalans och "snubblar" oss genom hela hörnan och när jag vänder upp mot linjen har jag inget att rida på. När vi ska ta det igen så är jag ofokuserad och har dålig galopp och energi. Lite missförstånd och det är sånt som händer ibland. Fram till sista linjen är det faktiskt godkänt, både Mimi och min ridning. Vi behöver mer styrka på denna höjden. Jag är ändå glad för min fina häst, som vanligt. Genom att hålla på sina egna principer lär hon mig att jag alltid måste rida ordentligt. När jag gör det så ställer hon upp!

Efteråt var jag lite missnöjd med mig själv. Det är inte kul att inte ta sig i mål, och det känns kasst när det står utesl. i resultatlistan. Men för att utvecklas måste man hela tiden se till det positiva. Vad gjorde jag bra? Var gjorde jag rätt? Varför blev det fel, och hur ska jag göra istället? Jag tycker ändå att huvudsaken denna dagen var att känna att 120 inte är för svårt för oss. Och det tycker jag inte att det var. Det var riktigt kul att få hoppa lite större oxrar och bara saken att få känna tävlingspirret inför start är ju värt allt slit. Kan ni gissa min puls när jag gick ut från banan? Yep, 100% av max. Tack adrenalinet!

Food!

Svängde ihop detta supergoda till lunch precis. Jag måttar aldrig när jag gör pannkakor utan gör allt lite på måfå. Utgår från ett ägg och sen fyller jag på med det andra beroende på hur lös jag vill ha smeten. Denna gång gjorde jag en pannkaka av detta:

• 1 ägg
• keso
• fiberhusk (och lite dinkelmjöl)
• bakpulver
• vaniljpulver
• kanel

Sen är det bara till att ösa över med godsaker som bär (hallon-blåbär) och frukt (kiwi-banan) Göttigt!