Kollade bland mina gamla tävlingsfilmer och hittade denna videon. Det är ett väldigt roligt minne tillsammans med Mimi. Vi började tävla 2007 och det gick inte alls särskilt bra då hon mest skenade banorna runt med mig. På hösten började vi sammarbeta lite bättre och i november debuterade vi 120 på hemmaklubbens julhoppningar. Jag minns att jag startade bland dem sista i klassen med över 50 startande. Och när jag red in på banan var det bara en enda som gått till omhoppning. Jag tänkte att "herregud, är banan så svår? Fan vad dumt att debutera här!" Men på något väldigt märkligt sätt klarade vi grunden och även omhoppningen. Jag fattar verkligen inte hur, men vi kom tvåa! Snacka om stolpe in, för en gångsskull! Ja, om ni ser på filmen så är det ju inte skicklighet vi vinner på i alla fall, haha. Jag har dem längsta tyglarna, hänger på halsen i mellanåt och rider i princip rakt in i den feta julgranen som står mitt på banan!
Om ni undrar vad det är som låter så konstigt i bakgrunden på filmen så är det bara min svimfärdiga mamma som hyperventilerar i takt med min och Mimis omhoppning..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar