Nu jävlar!

Den senaste tiden har min motivation varit halvbra. Jag vet att jag vill, men så fort något känts det minsta motigt och kämpigt har jag liksom "gett upp". och det blir lätt så när man inte vet exakt vad det är man siktar på. Det är dem svaga stunderna man enkelt måste kunna påminna sig själv varför man ska bita ihop och kämpa vidare. Och om man har en tydlig målbild och en bild av sitt mål som man lätt kan visualisera framför sig, så är det enklare att snabbt plocka fram det i dem mindre roliga stunderna.

Min sista termin på gymnasiet hade jag som projektarbete att jag och Mimi skulle starta 130. Jag var grymt seriös med allt arbete, både med hästen och mig själv. Vi tränade stenhårt, jag la upp detaljerade träningsschema och gjorde utvärderingar efter varje pass. Jag sprang 4-5 mil i veckan, plus gymmade, och med Mimi tränade jag 2 gånger i veckan för vår tränare. Jag fokuserade också väldigt mycket på mitt eget mentala arbete.
Detta kan tyckas vara överambitiöst, men helt ärligt så hade jag aldrig kunnat ta mig runt den 130-banan utan dessa förberedelserna. Om man ska nå sina mål så krävs det enormt arbete. Och jag vet att om jag inte skärper till mig med ridningen så kommer jag aldrig att ens komma tillbaka till 120-nivån igen. För vissa är 120-130 ganska simpelt, "ingen bid deal". Men om jag, om vi, ska dit igen så krävs det 110% av oss. Det gäller att bara fokusera på sig själv. Skita i alla andra och köra sitt eget race.

Och nu har jag bestämt mig. Inget jävla halvdant längre. Nu är det ALL IN. Nu kör vi, nu jävlar!!


Jag ska göra ett separat inlägg om hur jag ska "jobba" med styrkor/svagheter mm. En så kallad SWOT-analys. Nu ska inget lämnas åt slumpen längre. Jag hoppas verkligen ni vill bidra lite genom bloggen, jag blir superglad för kommentarer, tips, råd, idér osv.

NU KÖR VI!