Imorse körde vi mot Laholm för att hoppa 110 och äntligen få göra en "återdebut" i 120. Detta blev säsongens sista inomhusstart, så det var därför jag ville hinna med att starta en 120 innan det är dags för utomhustävlingar. Mimi har känts fin idag, men vi har inte varit helt överens om vissa saker. I första starten fick vi ett stopp på hinder nr 3 där vi vände upp ur högersväng. Det är just i högersvängarna som vi haft lite diskussioner. Det är lite svårt att förklara, och det är heller ingen stor sak. Vi kommer att reda ut detta snart men det är det som händer i alla fall. För att se det positivt; hellre att jag visar tydligt att jag inte vill att hon bara drar iväg i sånna lägen än att jag bara rider iväg henne och låter henne "springa ifrån". Rundan annars kändes bra!
Sedan i 120 ser det värre ut i resultatlistan än vad det var. Hon hoppade faktiskt riktigt fint fram till sista linjen (en liten tabbe på vattenmattan bara) där vi ska vända upp precis vid utgången och bensinen tar slut. Antagligen på oss båda, haha! Jag rider iväg henne i kombinationen precis innan, vi landar i obalans och "snubblar" oss genom hela hörnan och när jag vänder upp mot linjen har jag inget att rida på. När vi ska ta det igen så är jag ofokuserad och har dålig galopp och energi. Lite missförstånd och det är sånt som händer ibland. Fram till sista linjen är det faktiskt godkänt, både Mimi och min ridning. Vi behöver mer styrka på denna höjden. Jag är ändå glad för min fina häst, som vanligt. Genom att hålla på sina egna principer lär hon mig att jag alltid måste rida ordentligt. När jag gör det så ställer hon upp!
Efteråt var jag lite missnöjd med mig själv. Det är inte kul att inte ta sig i mål, och det känns kasst när det står utesl. i resultatlistan. Men för att utvecklas måste man hela tiden se till det positiva. Vad gjorde jag bra? Var gjorde jag rätt? Varför blev det fel, och hur ska jag göra istället? Jag tycker ändå att huvudsaken denna dagen var att känna att 120 inte är för svårt för oss. Och det tycker jag inte att det var. Det var riktigt kul att få hoppa lite större oxrar och bara saken att få känna tävlingspirret inför start är ju värt allt slit. Kan ni gissa min puls när jag gick ut från banan? Yep, 100% av max. Tack adrenalinet!
5 kommentarer:
Stolt förste filmare och hästskötare=) Tycker 120 rundan är riktigt bra fram till stoppet. Höjden är ju inget för er, bara att tuta o köra! Tror helt klart att att min smackning till sista försöket på räcket är det som gör att hon hoppar. Hon hör ju liksom det enda bort där;):p hahaha. Kan säga att min puls var också maxad, fan värre att titta på än o rida själv! Men ni är mina HORSLORDS!!!!! Man kan inte annat än att älska Mimi, hon är såååå JÄVLA söt! :D hihi... Kramisar
Jag håller med Titti. Riktigt snygg runda fram till stoppet!! I 110 ser det ut som att hon tycker det är hur lätt som helst ju:P
Ingen dålig runda alls i 120cm ju :) Den borde du vara nöjd med!
Har bara en sak att säga HORSELORD!!!! okej kanske två HORSELORD!!!!!
Tycker det var två fina rundor med bra ridning, synd på stoppen, tycker dock hon löjlade sig lite i 110-stoppet och även lite i andra 120-stoppet, hon kunde ha bjudit till lite där :)
Skicka en kommentar